Bedrägerier på Blocket, Facebook Marketplace och Tradera 2026

Handelsplatsbedrägerier — Sveriges vanligaste brott online

Köp- och säljbedrägerier på plattformar som Blocket, Facebook Marketplace och Tradera är den vanligaste typen av bedrägeri i Sverige. Under 2025 anmäldes över 40 000 fall av köpbedrägerier till Polisen, och mörkertalet beräknas vara betydligt större eftersom många aldrig anmäler. Bedragarna utnyttjar tilliten som finns mellan köpare och säljare på dessa plattformar. De skapar falska annonser med lockande priser, använder stulna bilder och fejkar betalningsbekräftelser. Oavsett om du handlar begagnade möbler, elektronik eller fordon finns det risker du behöver vara medveten om. I den här guiden går vi igenom de vanligaste bedrägerierna per plattform och ger dig konkreta verktyg för att handla säkert online. Har du redan blivit drabbad bör du omedelbart läsa vår guide om hur du gör en polisanmälan vid bedrägeri.

Problemet har vuxit i takt med att allt fler svenskar köper och säljer online. Under pandemin ökade handeln på andrahandsmarknaden explosionsartat, och bedragarna följde efter. Idag opererar organiserade ligor som systematiskt skapar hundratals falska annonser per dag, ofta riktade mot specifika produktkategorier där marginalerna är högst. Att förstå hur dessa bedrägerier fungerar är ditt bästa skydd. Du kan också jämföra ID-skyddstjänster som bevakar om dina uppgifter missbrukas i samband med handelsplatsbedrägerier.

Vanligaste bedrägerierna per plattform

Blocket — falska annonser och förskottsbedrägerier

Blocket är Sveriges största köp- och säljplattform och därmed också den mest utsatta. Det vanligaste bedrägeriet handlar om falska annonser där säljaren kräver förskottsbetalning och sedan försvinner. Produkter som bilar, elektronik, och bostadsannonser är särskilt drabbade. Bedragaren lägger upp en annons med ett attraktivt pris, ofta 20-30 procent under marknadsvärdet. När köparen visar intresse hävdar bedragaren att varan finns i en annan stad och att den kan skickas mot förskottsbetalning. Efter betalning försvinner säljaren och annonsen tas bort. En annan vanlig metod är att bedragaren skickar en vara som inte stämmer överens med beskrivningen, exempelvis en tom kartong eller en billig kopia. Blocket har infört köpskydd på vissa kategorier, men det gäller inte alla transaktioner.

Facebook Marketplace — brist på verifiering

Facebook Marketplace har blivit extremt populärt men saknar många av de skyddsmekanismer som finns på Blocket och Tradera. Vem som helst med ett Facebook-konto kan sälja, och det finns inget inbyggt betalsystem med köpskydd i Sverige. Det gör plattformen särskilt attraktiv för bedragare. Vanliga bedrägerier inkluderar fejkade profiler med stulna bilder, varor som aldrig skickas och fejkade Swish-bekräftelser. En särskilt farlig trend är bostadsbedrägerier där bedragaren hyr ut lägenheter som inte finns eller som tillhör någon annan. Offret betalar deposition och första månadshyra till en lägenhet de aldrig får tillgång till. Alltid kontrollera säljarens Facebook-profil noggrant — en nyskapad profil utan vänner och aktivitet är en stor varningssignal.

Tradera — budgivningsbedrägerier

Tradera har generellt bättre skydd tack vare sitt omdömessystem och Trygg handel-tjänsten. Trots det förekommer bedrägerier. Vanligast är att säljaren skickar en vara som inte matchar beskrivningen eller att varor med högt värde aldrig levereras. En annan metod är att bedragaren försöker flytta kommunikationen utanför Tradera för att kringgå plattformens skydd. De kan exempelvis erbjuda en "bättre deal" om köparen betalar direkt via Swish istället för genom Traderas system. Använd alltid Traderas officiella betaltjänst och håll all kommunikation inom plattformen.

Fejkade Swish-betalningar — så fungerar de

En av de mest utbredda bedrägerierna vid fysiska möten är fejkade Swish-betalningar. Bedragaren visar en förfalskad skärmdump eller använder en app som imiterar Swish-appen för att visa att betalningen är genomförd. I verkligheten har inga pengar skickats. Det finns flera varianter av denna bluff. I den enklaste visar bedragaren helt enkelt en redigerad skärmdump. I den mer avancerade varianten använder bedragaren en app som ser exakt ut som Swish, komplett med animationer och ljudeffekter. Lösningen är enkel men viktig: kontrollera alltid att pengarna faktiskt landat på ditt konto innan du lämnar ifrån dig varan. Öppna din egen bankapp och verifiera saldot. Läs mer i vår detaljerade guide om Swish-bedrägerier och hur du undviker dem.

Trekantsbedrägerier — den dolda fällan

Trekantsbedrägerier är en sofistikerad metod som involverar tre parter: en riktig säljare, en riktig köpare och en bedragare i mitten. Bedragaren skapar en falsk annons baserad på en riktig annons. När en köpare visar intresse för den falska annonsen, kontaktar bedragaren den riktiga säljaren och låtsas vara köpare. Bedragaren ger den riktiga säljarens betalningsuppgifter till den riktiga köparen, som betalar till säljaren. Bedragaren hämtar sedan varan från den riktiga säljaren. Resultatet: köparen har betalat för en vara som aldrig levereras till rätt adress, och säljaren har lämnat ifrån sig varan till någon som aldrig betalade. Denna typ av bedrägeri är svår att upptäcka och visar varför det är viktigt att alltid verifiera vem du faktiskt handlar med.

Falska annonser — bilar, elektronik och bostäder

Vissa produktkategorier är särskilt drabbade av bedrägerier. Bilannonser med för bra priser är en klassiker — bedragaren påstår att bilen finns utomlands och kan levereras mot förskottsbetalning. Elektronik som iPhones, spelkonsoler och datorer säljs ofta till lockpriser. Bostadsbedrägerier har ökat dramatiskt och riktar sig mot desperata bostadssökande i storstäderna. Bedragaren lägger upp bilder på en lägenhet (ofta stulna från riktiga mäklarannonser) och kräver deposition för visning eller kontrakt. I samtliga fall gäller samma grundregel: om priset verkar för bra för att vara sant, är det troligen det. Kontrollera alltid bilder via omvänd bildsökning och verifiera säljarens identitet innan du betalar.

10 regler för säkert köp online

• Träffas lokalt och kontant: Vid köp av dyra varor, träffas på en offentlig plats och betala kontant eller via Swish på plats. Verifiera betalningen i din bankapp.
• Använd plattformens betaltjänst: Blockets köpskydd och Traderas Trygg handel ger dig ett skyddsnät om något går fel.
• Kontrollera säljarens profil: Se hur länge kontot funnits, antal omdömen och tidigare annonser. Nyskapade konton utan historik är en varningsflagga.
• Gör omvänd bildsökning: Ladda upp annonsbilden på Google Images eller TinEye. Stulna bilder dyker ofta upp på andra sajter.
• Var skeptisk till extrema fynd: Om priset är betydligt lägre än marknadsvärdet finns det oftast en anledning.
• Betala aldrig via direktöverföring till okänt konto: Undvik banköverföringar till privatpersoner du inte känner. Swish vid möte eller plattformens betalning är säkrare.
• Be om fler bilder eller videosamtal: En seriös säljare visar gärna varan från fler vinklar eller via video.
• Håll kommunikationen inom plattformen: Gå aldrig med på att flytta konversationen till WhatsApp eller mejl.
• Googla telefonnumret och texten: Bedragare återanvänder ofta samma texter och nummer. En snabb sökning kan avslöja dem.
• Lita på din magkänsla: Om något känns fel, avbryt affären. Det finns alltid andra säljare.

Tips vid försäljning

Som säljare är du inte immun mot bedrägerier. En vanlig bluff riktar sig mot säljare som skickar varor innan betalningen faktiskt genomförts. Bedragaren kan skicka en fejkad betalningsbekräftelse via mejl som ser ut att komma från Swish, Klarna eller banken. Kontrollera alltid att pengarna landat på ditt konto innan du skickar varan. Var också vaksam mot köpare som vill betala mer än det begärda priset och ber dig Swisha tillbaka mellanskillnaden — detta är en vanlig penningtvättsmetod. Om du säljer dyra varor, överväg att använda Blockets köpskydd eller Traderas betaltjänst även som säljare. Det ger en extra trygghet för båda parter.

Blockets köpskydd och Traderas Trygg handel

Blocket har utvecklat sitt köpskydd för att minska bedrägerier vid distanshandel. Tjänsten fungerar som en mellanhand — köparen betalar till Blocket som håller pengarna tills varan levererats och godkänts. Om varan inte matchar beskrivningen eller aldrig anländer kan köparen begära återbetalning. Traderas Trygg handel fungerar på liknande sätt och ingår automatiskt i de flesta auktioner. Båda tjänsterna har begränsningar — de gäller inte alla kategorier och det finns maxbelopp. Läs alltid villkoren noga innan du förlitar dig på skyddet. Dessa tjänster ersätter inte behovet av grundläggande försiktighet, men de ger ett viktigt extra skyddsnät.

Koppling till identitetsstöld

Handelsplatsbedrägerier handlar inte bara om att förlora pengar på en vara. De kan också vara en ingång till identitetsstöld. Bedragare som kommunicerar med dig kan samla in personuppgifter som namn, adress, telefonnummer och personnummer. Om du delar för mycket information kan den användas för att ta krediter i ditt namn, ändra din folkbokföring eller öppna konton. Var därför alltid sparsam med vilken information du delar i annonser och meddelanden. Dela aldrig ditt personnummer med köpare eller säljare. Om du misstänker att dina uppgifter kommit i fel händer, läs vår guide om bedrägerier i Sverige och överväg att aktivera ett ID-skydd som övervakar missbruk av dina uppgifter. Du kan jämföra de bästa ID-skyddstjänsterna här.

Polisanmälan och nästa steg

Om du blivit utsatt för ett bedrägeri på en handelsplats ska du alltid göra en polisanmälan. Även om uppklaringsprocenten är låg skapar varje anmälan en bild av brottslighetens omfattning och kan hjälpa till att identifiera organiserade ligor. Dokumentera allt: spara skärmdumpar av annonsen, all kommunikation, betalningskvitton och säljarens profiluppgifter. Anmäl även bedrägeriet till plattformen så att kontot kan stängas och andra användare varnas. Om du betalat via Swish, kontakta din bank omedelbart — i vissa fall kan överföringar återkallas. Läs vår fullständiga guide om att polisanmäla bedrägeri för steg-för-steg-instruktioner.